livet har en mening

Det kom jag av misstag fram till under mitt uppsatsskrivande i natt. höhö

Betänk följande. Materialisten tror att det enda som existerar är materia. Detta medför att allt som sker är förutsägbart eftersom allt som sker i den fysiska världen följer naturlagar, även komplicerade neurala processer i hjärnan. Alltså blir den fria viljan omöjlig med det synsättet. Om den fria viljan inte finns, så finns det heller inget behov av att låta tankar eller "beslut" passera det fönster vi kallar vårt medvetande. Medvetandets enda syfte skulle vara att spela upp en film som vi bara tror att vi själva kan påverka utgången av. Att medvetandet skulle ha det syftet är förstås absurt då vi skulle fungera lika bra, på alla plan, om vi var helt omedvetna om oss själva. Som zombies. Alltså måste tankar vara frånskilda exakt bestämda tillstånd i hjärnan, vilket åtminstone ger oss en fri vilja. Om detta är möjligt utan förekomsten av en "själ" kan man bara spekulera i. Själen skulle förstås rädda resonemanget helt även om det är ett iofs klart mer flummigt grepp och svårt att hitta annat än indirekta bevis för, om alla andra möjligheter visar sig omöjliga, eller mer omöjliga.
Så äh, livet har inte nödvändigtvis en mening då, men vi verkar iaf kunna bestämma vad vi kan göra av våra liv. Så om ni inte visste det så vet ni det nu. Det mesta tyder på att man iaf får skylla sig själv
nu blire pizza sparad i frysen

hasta la vista, vista

Vad har hänt med "aktivitetshanteraren?!". Förr i xp kunde man ju alltid tvångsstänga program som hade hängt sig men nuförtiden kan man bara låta windows "söka en lösning på problemet" vilket inte finns förutom att stänga programmet, eller processen, vilket sällan går. Ja jag vet att aktivitetshanteraren fortfarande finns men den verkar inte kunna göra det man vill. Eller så behöver jag bara ge min användare allsmäktiga rättigheter på datorn men jag är inte intresserad av att lära mig hur. Jag är bara intresserad av att saker ska fungera som man är van.

Annat var det förr. Har nördat loss rejält idag på youtube och sett lite gamla amigagrejor=)





Annat var det förr ja

dagens outfit



Kan nog bli en miljarrd meningslösa små blogginlägg idag när alternativet är uppsats..

stress

Den här veckan kommer bli råstressig. En uppsats ska vara inne på tisdag och en inlämningsuppgift till på onsdag. Den senare har vi inte ens fått än och till den första krävs en del bakgrundstexter som jag inte har fått tag i. Mitt eget fel såklart men inte desto mindre stressigt nu. Men det löser sig nog till det bästa. Helgen bjöd annars på några märkliga anekdoter av efterfestart men jag tror inte allt nödvändigtvis bekommer mig så bra så jag kanske bjuder på mig själv en annan dag=).

I fredags var jag förresten på teater minsann. För första gången sen gymnasiet tror jag. Återigen var det esther som drog med mig på lite finkultur då hon hade fått några gratisbiljetter. Själva pjäsen var väl i bästa fall sådär men med medelåldern i publiken på 55-60 kanske man inte var riktigt kärnan i målgruppen. Det var "relationsfars" med mycket skämt om prutt och rumpa och bröst. Lite buskisaktigt. Men man kastar ju inte ut tvn efter en halvtimme Uutiset så det finns nog bättre teater också. Och lite tufft är det ju med levande människor på en scen.


mobilbilder

Tömmer just mobilkameran så här kommer lite glåmiga bilder från i höst. Hösten då alla fyllde år så det blev en ganska festlig höst.

 David fyller 29...  Esther och peter lite out of focus..... Magdalenas 30årskalas.  ..... skärpa,,=)...  ........  Pelle och Åsa i siretorp när petrus fyllde 30.  olov och emily =)...  födelsedagsbarnet och conny och johan  jag och långberg på balzac efter gamla jobbfolkfesten.  Simon och Erik när Ida fyllde 20..  Mårten och han som är så oskarp så det är omöjligt att se vem det är är Andreas.  Fotografering verkar vara här för att stanna.  Visst vart det vackert så säg?  Festligt värre på kågevägen.  Elaine och värdinnan miranda poserar.  isabelle på station 8.  plötsligt händer det: Sist men inte minst dagen när det va 2 oljepaket i nudelpaketet?! galna grejer.


Å nej, en dikt

Ni kanske känner igen det. Man klickar runt bland några bloggar. Plötsligt uppenbarar sig ett inlägg med meningarna staplade på varann under en titel som "Vintermorgon" eller "Kärleksnatt" eller nåt annat diktigt.

Det är lite jobbigt alltså. Som att se första uttagningen i idol. Om det går åt helvete så är det så in i märgen pinsamt på nåt sätt. T.o.m. för den som bara ser på. Ibland går det ju bra förstås och ibland sjukt bra vilket såklart är imponerande, men det är inte det det handlar om.
Istället handlar det om de gånger någon blatant våldfört sig på det skrivna språket. Affischerat sitt futtiga inre liv med svulstiga termer om kärlek och krossat glas.

Nu kan man kanske tro att jag bara är avundsjuk för att jag inte själv har fallenhet för sådan lyrik (eller annan lyrik). Men även om det är sant, så finns det få saker som så ögonblickligen kan få det att vända sig i magen som en samling illa utvalda sonetter*.


*Hela det här inlägget var förresten en ursäkt att få använda ordet sonetter.


Ärligt talat det var skönt med ett dåligt svar

Har suttit och skrivit uppsats halva kvällen. Borde skriva det sista nu och ska väl göra det snart. Om döden handlar det den här gången och hur vi kan skrämmas mer av att inte existera efter livet än före födseln.. Lite sånt. Rätt intressant ämne ändå men ingenting inspirerar ju med kniven på strupen.
Istället nöter jag några nya grymma låtar från Krunegårds skiva.. Upptäckte den för ett halvår sen men har inte insett det förrän nu, så gillar ni inte det ni hör genast, fortsätt nöta.. Brukar inte bry mig så mkt om låttexter vanligtvis, mest därför att låttexter vanligtvis inte är så mycket att bry sig om men den här grabben levererar ju godset.. Skulle kunna sälja konvolutet som en diktsamling.

Såg att det lyste hörde musik just där och då tog jag det som en invit. Men din blick var mörk och märklig där du stod på den trasiga mattan brevid okända skor. Jag fatta allt och ingenting där stod ju du som alltid skulle va min. Du såg exakt lika påkommen ut som du va men ärligt talat det var skönt med ett dåligt svar. Hela världen är så underbar. Bara man får ett svar.

Brilliant=P. Han är f.ö. på Pinkerton 5e dec. Kom dit.
skrev förresten det här i tisdags men tryckte på fel knapp så ja her ut det nu istället=)


Congratulations, your still in the running towards becoming an old fart

Nu har jag inte skrivit på ett tag men lyckligtvis tror jag inte att världen har stannat för det. Den här bloggen är ju i mångt och mycket en ventil där jag pyser ut lite ånga som annars skulle få matteus att bli alldeles alldeles.. jättearg. Så därför ska jag dela med mig av några saker jag irriterar mig på. Det mesta har tillfälligtvis med tv att göra (eller är det verkligen tillfälligtvis?).. För det första.. Hon i top model.. vad heter hon. Inte naomi campbell utan den andra, ni vet vem jag menar.. Måste hon le med alla tänder hela tiden ständigt och alltid.. Vad har man att le åt hela tiden. Om hon inte var en fd top model så skulle hon klassas som sinnessjuk. Kritvita tänder också som ser ut som en grill på en gammaldags bil i mitten av ett botoxansikte där skinnet är så spänt över döskallen att man skulle kunna studsa mynt på det.. Sen ska vi inte gå in på att hon till varje tävlande varje gång i utslagningen måste säga "Congratulations. youre still in the running towards becoming Americas next top model.." vilken fruktansvärt lång mening.. Kanske om hon sagt det till alla som inte åkt ut som grupp men nej.. jag antar att det är hennes varumärke på något sätt.
För det andra.. han i Absolute home makeover. Det finns så mkt att säga där så jag vet inte ens om jag ska försöka.. Ordet manisk är ju inte i närheten av att beskriva den killen., Sen sentimentaliten är väl den värsta som synts nånsin.. t.o.m. för ett amerikanskt program där dom hjälper stackars krakar..
jaha vad har vi kvar.. Tila Tequila.. hon kanske är dummast i hela världen eller också spelar hon för att få bra tv.
Och en sak till medan jag fortfarande retar upp mig.. dom som säger "mötas upp" när dom ska träffa nån.. varför säger man det? Det funkar ju inte på svenska.. Man kan ju lika gärna bara säga mötas.. varför ska man mötas upp? "Kan vi mötas upp därnere?". Ni hör ju hur det låter. Det kommer ju 100% säkert från engelskans "meet up" och sen har nån 14årig trendsättare översatt det rakt av... Usch.. pff
Sådär andas i påse...=)

RSS 2.0