fyra nyanser av grönt

Nu tycker jag det är dags för världen att sakta in lite. Känna lugnet så att säga. Det är ju så populärt att bara vara nuförtiden, men bara vara ska man bara vara under vissa tider på dygnet. Under andra tider ska man se problem som utmaningar, ha en vilja att utvecklas dynamiskt och allt möjligt annat strunt. Iaf om man läser jobbannonser. Så vill man ha mat på bordet får man vackert åtminstone ge sken av att man inställer sig i ledet. Så det är jag. 50% människa. 50% maskin. 100% cop. Nu blev jag lite paranoid för att ev framtida arbetsgivare kommer googla mitt ovanliga namn och hitta det här inlägget och därmed få för sig att jag är en lat jävel. Det är jag ju inte. Det är mer det att jag blir lite trött när jag läser HR-modeord som borde blivit omoderna redan när den första IT-bubblan sprack.
Jobbar gör jag också förresten numera. I gruvan. Det är ett trevligt ställe fast åtminstone i utgångspunkten bara ett gig för sommaren. Vad som händer sen visar sig. Men allt löser sig troligen till det bästa.
I övrigt har det alltså blivit sommar. Varmt är det. Och pollen nåt inåt helvete. Jag har till sist räknat ut att det troligen är därför jag blivit "förkyld" varje sommar dom senaste 5 åren när det är som allra varmast och trevligast. Så nu ska jag åka till apoteket och fråga nån snäll person hur man stävjar en allergi. Det hela känns fortfarande lite overkligt eftersom jag aldrig varit allergisk mot nånting tidigare. Allergier har alltid funnits på listan på sånt som inte drabbar mig, så just nu genomgår jag nåt i stil med det människor gör när dom inser sin egen dödlighet efter att ha råkat ut för nåt alldeles hemskt. Lyckligtvis tror jag dock inte att allt gräspollen kommer ta död på mig. Mer det att jag nyser och måste snyta mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0