välkommen

är det inte men jag skulle gärna se nån bra rulle. En bra film som berör sådär som det nån gång händer. En sån där man reser sig upp ur fåtöljen som en annan människa efter 2 timmar, även om man snart glömmer vem den människan var och är sig själv innan läggdags igen.
Jag kan vara lite avundsjuk på såna som berörs (vilket jävla underskattat ord) lätt av filmer. Oftast bryr man sig ju så pass lite om karaktärerna att man i stort sett skiter i vem som "vinner" eller hur det slutar. Ungefär som när man ser en fotbollsmatch mellan två länder där man inte bor. Det är nästan hellre som att det skulle va roligare om dom gravt nederlagstippade vinner (som gollum i sagan om kungens återkomst som var på 4an igår). I min fyndiga fotbollsanalogi som om england får stryk mot typ kazakstan. Även om det onda då går segrande ur striden.
Nä själv är jag alltså man såtillvida att jag är hyfsat känslokall i såna sammanhang. Minns inte om jag någonsin bölat till en film även om det säkert har hänt nångång. Däremot har jag "fått skräp i ögat" vid några tillfällen när jag lyssnat på musik. Det är den absolut bästa känslan på denna jord. Att tycka att nåt är så till den grad vackert att kroppen reagerar. Dom gånger det hänt brukar jag passa på att vältra mig i det. Elda på känslan bäst det går genom att tänka på sorgliga saker som ensamma kattungar eller djur i allmänhet som dör och så. Djur är förresten i allmänhet rätt sorgliga eftersom dom oftast inte vet hur dom ska lösa situationen när dom hamnar i knipa, plus att det känns lite mer egoistiskt att tänka på mänskliga katastrofer för sin egen sorgs vinning såattsäga.
Som en onödig fotnot måste jag nog dock tillägga att jag faktiskt inte bryr mig så mycket om djur heller, åtminstone inte vilda eller på annat sätt anonyma djur. öh så vanliga hederliga ledsamma minnen får bli det som funkar bäst., ja det var väl det, det. har ni nåt filmtips typ into the wild eller american beauty så säg bara till.