välkommen

Det här håller ju inte. Man kan inte vara vaken den här tiden på dygnet flera nätter i sträck. Ända sen jag fick för mig att valvaka in USA-valet (eller faktiskt ännu längre sen med handen på hjärtat) har dom här dumheterna pågått. Så jag vet inte jag kan väl berätta lite om min dag för att söva mig själv (och er). Så för att göra en kort historia lång..
Vaknade halv 11 och snoozade till kl12 då jag på 10 minuter var tvungen bestämma mig om jag skulle fortsätta sova (vilket var skönt) eller ta mig upp och iväg med bussen (vilket var det rätta). Jag valde för första gången på ett par dar det rätta och brummade till järnvägsparkeringen under tonerna av Sahara hotnights gamla glömda och sjukt underskattade låt "I know exactly what to do".
Väl framme vid bussen exakt när den skulle börja rulla visade det sig att mot min förmodan hade busskortet gått ut. Och jag hade inte samvete att låta bussen vänta 5 minuter för att ja skulle springa och köpa nytt så jag åkte på enkelbiljett (vuxen dessutom).
Ska lägga in en bild här för att liva upp lite



Sen när jag var framme och väntade på att lektionen skulle börja så var det bara två stycken ur min kurs som var där, Micke och "Rut". Dom andra var nya eftersom det var ny delkurs. Men det kom andra gamlingar från kursen efter ett tag. Etik heter kursen och det var ganska intressant till en början men sen började jag tänka på annat vilket faktiskt är ovanligt för filosofin, så jag hade inte största behållningen av dagens föreläsning. Vi hann dock med lite småprat idag vilket man annars saknar då vi aldrig har raster ihop. Pratade lite om om vi skulle fortsätta och läsa B-kursen till våren (vilket det finns en liten chans att jag ska). Erik blev jag aldrig klok på hur han skulle göra men Rut skulle istället åka till Asien och finna sig själv som man gör när man är 20.
När lektionen var slut lekte jag under bråkdelen av en sekund med tanken att ta lokalbussen in till stan och köpa busskort på busstationen istället för att återigen punga ut med 140kr för hemresan. Och eventuellt ringa lilldanne och käka nånstans "gratis" eftersom man får en del pengar över av dom 140 efter resan in till centrum... Men trött som jag var sket jag i det, bet i äpplet och satte mig längst bak i mitten där det va ledigt.
Där slog det mig hur man alltid slås av hur sjukt dåligt det ser ut i filmer när folk kör bil.. Alltså en kuliss som guppar runt i bakgrunden. Men att det faktiskt ser likadant ut på riktigt!(!) Det slog mig ett tag sen började jag nicka till under tonerna av först Anna Ternheims senaste (inte den som ges ut om några dar utan den senaste förr) och sen Krunegårds skiva. Han som satt till höger om mig hade höger hand bandagerad. Han hade varit lustig och satt en liten vit mössa på det, vilket jag inte insåg först. Han kanske frös om handen annars vad vet jag.
Om nån verkligen läser hela det här inlägget får ni gärna skriva det i kommentarerna förresten. Skulle tro att bussbilden annars är ett naturligt ställe att lämna den här texten.
I vilket fall. Väl hemma vid 8-tiden märkte jag hur jag var superhungrig (vilket jag märkt även på skolan innan men tillfälligt avhjälpt med ett dammsugarliknande bakverk samt en chokladgrej typ center som jag köpt för 22 kronor. Vilket är i princip alla mina kontanter, dom tar inte kort på skolfiket just nu), hursomhelst superhungrig så jag spånade om middag men insåg att det enda jag kunde laga, köttbullar och spagetti med lingonsylt (vilket är gott) hade jag inte ork till helt enkelt (du milde vad jag använder parenteser). Ingen ska annars klandra mig för att inte laga mat nuförtiden. Jag lagar jämt och jag är grym. Men det är lite betungande att alltid göra allt själv som man ju måste vid det här skedet i livet när man varken har mamma, flickvän eller personlig assistent.
I ALLA FALL.. jag gick ner till ica för att komplettera mina köttbullemackeambitioner med rödbetssallad så jag köpte det och lite annat onödigt typ mashmallows och icas limeläsk som bra&ha grejer. Jag ska försöka gå in mer på detaljer i texten nu.. känner att jag rundar av för tidigt..
Söt tjej i kassan förresten men jag blir oftast självmedveten när jag ska betala. Varför blir man (jag) det? Kanske lite lättvindigt placerar mig själv i det patetiska ungkarl-facket vilket förstås är oriktigt. Nu närmar jag mig ett crescendo i berättelsen så grattis ni som fortfarande läser. Så här var det. Jag hade just lämnat butiken och gick upp mot hemåt då jag mötte en ung tjej (runt 15) efter vägen. Och när vi just passerade så sa hon hej(!) så jag tänkte att det måste vara nån avlägsen släkting eller nån man känners syskonbarn eller så så jag vände mig om och stirrade ohämmat i någon sekund, som man ser ut när man funderar på nåt som inte går ihop, och fick sedan instinktivt ur mig ett "hurk" tillbaka som hälsning. Lite märkligt iaf. Hoppas jag inte skrämde livet ur stackarn men det var då hon som började. 
Väl hemma åt jag min mat, chattade lite på msn, kollade på lite diverse youtubeklipp med bland andra Filip och fredrik som jag tycker är roliga till den grad, och ägnade sedan en skrämmande tid åt att förbättra min gangstergubbe i ett facebookspel som heter mob wars. Ett tidsfördriv i ordets sämsta bemärkelse men beroendeframkallande på något obegripligt sätt.
Där är jag nu. Inte såå mycket tröttare men ska jag dra någon lärdom av det här är det att jag kommer tametusan ihåg dagen i grym detalj! Det kanske är normalt men jag räknar mig inte till mittfåran när det gäller att minnas saker i vanliga fall. Men jag kanske inte försöker så mycket. Som avslutning på det hela kan jag säga att sista timmen har jag legat i sängen och läst en bok som rockytecknaren Martin Kellerman har skrivit. Den är ganska rolig och jag börjar vänja mig vid att läsa böcker vid sovdags. Dock vänjer jag mig aldrig vid att skita på mig ungefär en gång i kvarten när bordslampan jag ställer på sängen faller ikull pga madrassens mjukhet. Obehagligt är vad det är. Det var min dag det hörni. Väldigt lik många andra dagar.
Tur man är ledig imorgon iallafall.
Sov så gott mina vänner.